Söndagsmorgon

En blogg från och om Tungelsta


Lämna en kommentar

Ärtan, hälsan och klimatet!

Kommer du ihåg sagan Prinsessan på ärten. Den handlar om en ung flicka som inte kunde sova på grund av att det fanns en ärta underst i hennes säng. En säng med många madrasser.

Äter vi ihjäl oss?

World Economic Forum hittar man en sida som visar hur fetma breder ut sig över världen. Det finns en animering som visar utvecklingen från 1975 till 2014. Statistiken visar att för vuxna idag har fetman ökat tre gånger. Statistiken visar också att USA är det fetaste landet i världen. Där lider 35% av befolkningen av fetma! För den som tar sig tid och tittar på animeringen så kommer det blir uppenbart att ökningen av fetma sker globalt (utom i de fattigaste länderna och Japan). Det gäller även Sverige. År 1975  var 7.6% av befolkningen drabbade av fetma. Motsvarande siffra 2014 var 20%.  Det betyder att under 40 år så har andelen som lider av fetma mer än fördubblats. Nu lider var femte person av fetma. Det är onödigt att lista alla hälsoproblem som riskerar att följa av fetma. Den enskildes hälsoproblem avspeglas i samhälleliga kostnader för produktionsbortfall och sjukvård. Det går att konstatera att vi äter oss sjuka. Äter vi ihjäl oss i ett stillasittande liv?

Är vi galna i kött?

Mellan 1990 och 20015 har köttkonsumtionen i Sverige ökat drastiskt. Enligt Jordbruksverket är konsumtionen av kött i Sverige 2015 87 kg/capita/år. År 1990 var köttkonsumtionen 55 kg/capita/år. Nedanstående bild visar att vår köttkonsumtion domineras av fläsk, nöt och fågelkött.

Det blir nästan komiskt skrämmande att spegla vår konsumtion av kött mot livsmedelsverkets rekommendation:

Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram, endast en mindre del bör vara chark

Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt. Omräknat till årskonsumtion av kött motsvarar 500 gram tillagat kött 700 gram otillagat kött. Det leder till en maximal rekommenderad  årsförbrukning på 36 kg rött kött. Vår konsumtion av rött kött är runt 66 kg. För hög konsumtion av rött kött och speciellt chark leder till ökad risk att drabbas av tjock- och ändtarmscancer.

Sammanfattningsvis: Vi har ökat vår köttkonsumtion sedan 1990 med 32 kg/capita/år. Vi borde snarare ha minskat köttkonsumtionen! Just nu har vi en överkonsumtion av rött kött på cirka 30 kg/capita/år. DN hade rätt 4 april 2014  när de satte rubriken: Svenskarna är galna i kött!

Får planeten feber av vår ät- och köttfrossa?

För att ha en rimlig chans att begränsa ökningen av temperaturen till 2 grader krävs det att vi minskar våra utsläpp av växthusgaser drastiskt. Maten står tillsammans med transport och bostäder för den stora konsumtionen av energi och utsläpp av växthusgaser. Förnärvarande har vi en konsumtion som leder till utsläpp av växthusgaser på 10 ton koldioxidekvivalenter/capita/år . Maten står för 1.8 ton. Kött- och mejerikonsumtion står för 75% av dessa utsläpp. Det långsiktiga målet för att klara av att hantera klimatet är att vi minskar de totala utsläppen per individ med 75-80%. 2050 bör vi ha nått 2 ton i utsläpp/capita/år.

Det är ett drastiskt och långtgående mål för oss, men det är långt ifrån orimligt. Det är snarare tvärtom. Att inte våga anta det målet leder oss och planeten till en orimlig situation som vi inte vill ge till våra barn att hantera. Utan att underskatta teknikens möjligheter så löser vi vår klimatutmaning inte enbart genom ny teknik. Vi kommer behöva göra livsstilsförändringar. Utsläppen från vår matproduktion behöver minska och då behöver vi lägga om vår kost. Vi behöver minska mängden kött! Det beror på den enkla anledningen att produktion av kött leder till så mycket mer utsläpp av växthusgaser. Nötkött är hundra gånger värre jämfört med baljväxter, ris, potatis och pasta. Samma jämförelse visar att kyckling är 18 gånger bättre än nötkött. Endast en omläggning av vår matkonsumtion säkrar inte klimatet, men utan att vi påverkar utsläppen från vår matproduktion så klarar vi inte klimatet. Med andra ord om vi inte gör något så får planeten feber av vår matkonsumtion och då särskilt från vår köttkonsumtion.

Ärtan pressar på!

Vi behöver helt enkelt förändra våra matvanor! För mig leder fakta till en tydlig insikt! Ärtan pressar på! Vi behöver lära oss att äta mer av det som kommer från växtriket. Vi behöver inte till exempel låta 90% av sojan som importeras till Europa användas som djurfoder. Soja är i sig självt ett fullgott livsmedel. Jag säger inte att vi behöver bli vegetarianer. Ett första steg skulle kanske vara att börja följa livsmedelsverkets rekommendationer.

Jag vet inte vad jag klarar av men mitt nyårslöfte blir att minska min köttkonsumtion och öka andelen föda från växtriket. Jag tror att det blir till gagn för både mig och klimatet!