Den 20 september presenterade finansminister Magdalena Andersson budgetpropositionen 2018. I de presentationsbilder som hon använde i samband med presskonferensen finns det två särskilt intressanta grafer. De beskriver ojämlikhetens frammarsch. Därmed beskriver de hur spänningar byggs upp i ett samhälle.
Klyftor i USA . Bild från Magdalena Anderssons presentation av budgeten 2018
Det ovanstående bild visar är att 90% av USAs befolkning inte har fått någon reallöneutveckling sedan 1970. De bäst betalda 10 procenten har åtminstone fått lönerna fördubblade. De absolut bäst betalda har haft en helt otrolig löneutveckling. Gapet mellan den röda och svarta linjen visar på växande ojämlikhet. Den visar på framväxande spänningar i det amerikanska samhället. Den röda kurvan visar att 9 av 10 i USA inte får del av tillväxten och produktivitetsutvecklingen. Det leder självklart också till missmod och brist på framtidstro. Människor upplever att deras barn inte kommer få det bättre än dem själva. Politiker och ekonomer pratar om ekonomisk tillväxt, men den blir inte synlig för flertalet. Den enkla grafen förklarar till stor del de sociala spänningar som vi just nu ser i USA.
Sverige har också utvecklats mot ökande ojämlikhet sedan 1980. Utvecklingen har dock inte varit lika extrem som i USA. Det finansministern gör i sin presentation är att hon varnar för en liknande utveckling i Sverige som USA har haft. Hennes profetiska röst uttryckes självklart i en graf. Nedanstående graf visar inkomstutvecklingen i Sverige de senaste 17 åren.
Löneutveckling i Sverige sedan år 2000 – bild från finansminister Magdalena Anderssons presentation av budgeten
Bilden visar tre saker. För det första: alla har haft en löneutveckling i Sverige. Det är i grunden viktigt och bra! För det andra: De med de högsta lönerna i Sverige har fått den bästa utvecklingen. Vi bygger därmed precis som i USA in spänningar i samhället. För det tredje: andelen relativt fattiga ökar i Sverige. Det förstärker bilden av ett samhälle med ökade inbyggda spänningar. Det betyder att just nu får vi ett samhälle med flera porscheägare och samtidigt ett samhälle där fler får allt svårare att hänga med i utvecklingen.
Jag är glad att regeringen lyfter fram ojämlikheten som en utmaning som vi måste bryta. Det borde vara varje progressiv rörelses credo att skapa ett samhälle som ger var och en bättre möjligheter att realisera sina drömmar. Det blir därmed ett rikare samhälle i många flera dimensioner än bara ekonomiska.
Regeringen föreslår i budgeten att barnbidraget höjs med 200 kr från och med mars månad 2018. Det är om något progressiv politik. Det är en enkel mekanism för att fördela om pengar till de som är i en fas i livet där de har högt utgiftstryck och för att ge alla barn bättre möjligheter i livet. Det är den första höjningen sedan oktober 2005. Samtidigt höjs studiebidraget för gymnasieungdomar med motsvarande summa.
Regeringen föreslår också skattereduktion på fackföreningsavgiften. Det ska vara enkelt och rimligt billigt att vara med i facket. En stark ansvarstagande fackförening har tjänat Sverige väl. Dels genom att vara drivande i produktivitetsutvecklande. Dels genom att säkra att löntagare får del av produktivitetsutvecklingen. Med andra ord får en rimlig löneutveckling. För mig är det en naturlig del av en progressiv politik till skydd för arbetare och för ett jämlikt samhälle.
Budgeten sammantaget leder till ett jämlikare Sverige. Dess effekt för olika löntagare kan självklart beskrivas med statistik. Nedanstående bild visar effekten av statsbudgeten beroende på vilken lön man har och även hur den slår för män och kvinnor.
Budgetens effekter – en bild från finansminister Magdalena Anderssons presentation
Ett annat sätt att beskriva budgetens effekter är att konstatera att en normal barnfamilj får 700 – 1000 kr mer i månaden genom satsningarna på högre barnbidrag och skattereduktion för fackföreningsavgiften. Exakt hur det slår för dig och din familj måste självklart utgå från era förutsättningar.
Det är en budget för jämlikhet. Det är bra för ett jämlikare samhälle ger fler möjlighet att utforska sina drömmar. Det är också så som vi kan bygga ett samhälle som hänger ihop och som därmed slipper de spänningar som blir grogrund för diverse extremism.